Gnäll om gnäll
Det är ett jävla gnäll runt om i världen.
Det är för kallt. Bensinen är för dyr. Jag har gått upp två kg. TV på lördagar är dåliga. Ingen älskar mig. Dom förstör Hbg om dom river The Tivoli. Mina kollegor tycker jag är sur.
Jag halvkräks åt alla negativa statusuppdateringar på FB/MSN etc och negativa kallprat som omger mig och jag hatar att jag förvandlas till en av dessa gnällare när jag hör allt detta. För detta inlägg är ju oxå negativt..
Jag förstår verkligen inte varför folk så lätt hänger upp sig i de tråkiga delarna av sitt liv och tillvaron.
JAAA det är kallt. Skitbra, jorden lever! Låt oss njuta snön innan vi börjar gnälla över att vi har många maskrosor i gräsmattan. För inte lär ni uppskatta sommaren mer även fast ni skriker efter den. Nej då är det klibbigt, varmt, för långt till semestern.
JAAA bensin är dyr. Av en anledning. Den håller på ta slut. Inte imorgon, men det är dags att sluta gnälla om att det är dyrt att köra bil och hitta alternativ. Slå upp dom ljusblå och tänk större.
Trivs du inte på jobbet? BYT JOBB. Eller byt attityd. Eller skola om dig, eller välj att stå över den där sura minen så kanske du häpnadsväckande nog upptäcker att folk ler åt dig. Frivilligt. Utan att du behöver skrika åt dem att vara trevliga.
Jag tror ju livet är ganska enkelt.
Hänförs och livet fortsätter hänföra dig.
Trivs med vad du har, och om inte allt är perfekt så är det fortfarande ett rätt behaglig tillvaro som inte ger dig orsak att gnälla.
Men det kan vara gävlearvet som speglar mina tankar.. Det är något med luften däruppe, eller var det Tjernobylregnet, som har fått oss att bli mer eller mindre etablerade filosoferande lyckoprofeter.
Nu tänker jag sluta gnälla och ut och hoppa i snön.
För det trivs jag med
