Tydligen lätt att erhålla slavar

Jag har en normal sida på en dejtingsida på nätet. Typ "jag är så här, söker nåt sånt här och bla bla bla". Inget speciellt konstigare förutom att musik- och boksmaken inte är mainstream men annars väldigt medelsvensson.

Tror ni då jag blir uppbjuden av normala män???

Nej.. Den senaste veckan möts jag av dylika förfrågningar: " Jo, du var söt! Men undrar, får jag bli din undergivna slav??"'

Och svininfluensan härjar, Tingeling ligger etta på svensktoppen och kvaiar finns i banansmak. Jag börjar tro att nåt är väldigt väldigt fel.

Har jag nämnt hur vackert Skåne är???

Har varit på Rommeleåsen och luktat på vitsippor och hänförts. Jag är inte skånsk av födsel och inte ens skånsk i hjärtat, men jag trivs varje millisekund jag tillbringar mitt liv här i södern.
Beautiful it is.
Kom hit vettja

Gråter floder

Jag tvingas avliva min ena katt. Han blir inte rumsren. Kissar överallt och jag har testat allt.
Nu tvingas jag acceptera att han inte går att ha i möblerade rum. Logiken bakom beslutet, är logisk.
Men jag VILL inte. Jag gråter. Jag sliter mitt brösthår jag inte har.
Jag älskar den katten. Han är underbar.
Men kissar överallt

Varför klär jag mig som en mupp

precis vid dom tillfällen då jag stöter ihop med ex och dess nya flamma?
Inte för att jag vill att exet skall bli imponerad, hell no - han lever jag lyckligt utan. Men utan för flammans skull: Jag vill inte bli betraktad med den interna monologen:

- Jaså är det HON som är exet. Har han varit tillsammans en sån, jag är mkt bättre.

Och jag vägrar att alltid vara snajsig. Helger är till för att klä sig som en mupp och älska varje sekund.
Även om det gör att folk drar intressanta slutsatser om ens bohemeri.

Det är tydligen enkelt?

En snabb slösurfning och jag hamnade på Expressen som påstod att jag kunde få en dejt redan ikväll. Hoppsan tänkte jag, jag som inte har barnvakt och dessutom har tvättid, hur ska det gå till?

Det var tydligen några handfasta råd som stod emellan mig och kärleken, eller nåja ett enkelt ragg. Läste begrundade.

1. Våga ta kontakt.
2. Le. Och ha ett öppet kroppsspråk.
3. Glöm ej beröring.

Mao vad glad öppen och stå inte tjura i ett hörn. Avbockat, redan avklarat. Däremot förehåller jag mig rätten att avsluta samtal med grottmänniskor och stänga av stomatolleendet oxå.

4. Undvik intervju-ämnen.

Det intressanta här var hur dom fortsatte förklarar: "Prata inte om tråkiga ämnen utan håll det lättsamt". Personligen så dör jag av uttråkning när folk kommer med putslustiga inledningsfraser. Men ok, rena intervjufrågor som det duggar tätt av därute såsom: Vad gör du i helgen? Vad jobbar du med? är inte roliga. Dock dom skall väl ses som att man vill lärakänna

5. Du kan flirta och hitta din kärlek var som helst!
6. Övertolka inte.

Hmmm.. då gör jag ju tämligen rätt, shit baberiba måste nog skaffa barnvakt ikväll ändå *L*


Hur det är att vara singel?

Direkt kopierat från en konversation jag varit med på nätet som hade ett nick som var helt obskyrt vilket gjorde att jag var artig men knappast intresserad:

Man: Jag vill lära gärna känna dig närmare!
Åsa: Ditt nick är rätt avtändande - och skräckande
Man: Det är för att du är tant
Åsa: Det är jag gärna
Man: Och så är du ful. Du kommer aldrig hitta ngn
Åsa: Var det därför du stötte på mig?

Bara liten återkoppling

Nej bloggar inte för kråkorna, utan bloggar för min skull ja :-)
Jag gillar att se orden flyta fram längs tangentbordet. JAg älskar att tänka vad jag skall skriva och formulera meningar som rinner såsom honung.

Bloggar för kråkorna

Som väntat följer jag inte alls reglerna hur man SKA blogga enligt världens faktakälla (Aftonbladet)

  • Överraska - provocera gärna i rubriken: Jaha, och om man inte lever för att provocera utan bara för det skrivna ordet är man med andra ord en andra klassens bloggare.
  • Skriv regelbundet - minst en gång om dagen : Här blir det jobbigt då jag har ett arbete, barn, katter och lever utan diskmaskin. Eoner av tid har jag ont om. Däremot gillar jag att skriva och skiter egentligen vem som läser
  • Skriv korta inlägg - om en sak i taget : Smaksak. Jag hatar småkortainläggsbloggar. Såna bloggar förefaller lika intelligenta som fiskmåsar för mig. Hellre en pratig vimsbloggare som pratar om allt och inget i ett inlägg en blondinbella som berättar om sin frukostsmörgås i ett dito
  •  Var ärlig och säg vad du tycker, ingen partimegafon : JA det är ju en förutsättning
  • Våga berätta personliga saker om ditt liv : Tja, privatliv kan ju vara trevligt att ha. Fläka ut allt på nätet tror jag inte på
  • Ta bilder med mobilen - visa dig: Har ni nån superfunktion som gör det enkelt för att lägga in bilder för mig tar för lång tid => saknas i min blogg 
  • Berätta vad du gör så de vet när du är där och inte: Mmmm... För man kan inte vänta en dag på folks åsikter längre? *OBS IRONI*
  • Lyssna på bloggarna och ta dem på allvar : Mmmmm...
  • Använd bloggarna som bollplank : Mmmmmmmmmm...
  • Var rolig - alla bloggare har humor: Inte jag :-D

Och högtryck håller i sig

och efter en kväll med samvetskval för föräldraskap så vaknade jag till en sån dag som bara är. Som den bästa av semesterdagar. Som bara flyter fram i behaglig takt utan att innehålla speciellt mkt. Förutom glädje

Och dessa lyckliga jävlar...

Nej skämt åsido.. Blir bara avundsjuk så jag blir grön. Finns sånt här i verkligheten? Ge mig en dos snarast isåfall

http://www.aftonbladet.se/wendela/relationer/article4793343.ab

Blå om våren

Solen lyser och jag har ägnat mig åt trädgårdsterapi. Ngt som funkar bättre än de flesta andra medel för en fröken som denna med bondegener i årtiondet. Jag mår genuint bra av att gräva. Inget jag anser vara en hobby, men jag går i zen när jag gräver och rensar. SAmma sak med simning. Det är typ enda gångerna jag slappnar av fullt ut.

Annars? Vår -låg...Skulle vilja ägna dagarna att snyfta åt Olle Ljungström musik... Skulle behöva en vårromans då jag känner att kroppen längtar efter en skäggig man.

Trevlig vänninna fyllde dock batterierna något. Förundrande hur vissa människor är som balsam.

Mer fräknar för så här melankoliskt passar inte en livsnjutare

Digital surhet förbytt mot fräknar på näsan

Jag har på senaste tiden misshandlat min blogg. Varit sur vrång och tvär, och kärleken till det skrivna ordet var bortflugen. Konstigt då den annars är det mest bestående i mitt liv förutom kärleken till mna barn.
Men nu doftar hemmet av mystisk pastasås, trevligt besök från kär vän som bor alltför långt borta från mig och solen har gett mig fräknar...
Och livet känns helt plötsligt så självklart underbart som det är och jag försvinner in i vågorna av vacker musik och trevliga samtal

En tjock liten tant

Hur mår du idag? Jag är fet. Jag är också inte längre en pingla. Jag är en tant. Jag är inte längre cool. Jag är en tant. Jag är inte hipp. Jag är en tant.


Och som den lilla tant jag är skall jag nu sluta äta snacks på kvällarna och istället sätta mig på min tantiga motionscykel så att jag kommer i min tantiga jeans och kan se någorlunda ungdomlig ut.


Apropå hormoner: Moneybrother har jordens sexigaste röst. Och en morgondrucken Moneybrother som intervjuas i P3 var tamefasiken ... religion. Mera moneybrother! Dalmål är generellt löjligt sexigt men med den Mannen. Hej  och hå, Åsa är såld.


Alternativa frisyrer...

Stylade om mig digitalt då jag just nu befinner mig sig i frisyr-limbo.
Gillar mitt korta rufs, men är lite trött på det ändå
Så här har vi alternativa lookar för fröken Åsa

 
En klassisk bob.. Åsa ser behagligt snäll ut. Snällare än jag är vilket folk brukar kalla för falsk marknadsföring

En långhårig Åsa.. Tja ja må bli filmstjärnelik och favorit hos pågarna men detta är inte jag.


Min tantfrisyr

Sol! Vår! Fräknar på näsan!

och ett trevligt liv i allmänhet.
En kollega har gått i väggen även om hon inte kallar det för väggen.
Men mitt liv är behagligt

RSS 2.0