Tankar om vuxen vänskap

Jag är en kvinna med många bekanta, och få nära vänner. Jag är nog svår att komma nära. Dels för jag verkar läskigare än jag är, och sen för att jag är dryg nog att vilja ha ensamtid och inte ringa och träffas hela tiden.
Så få vänner som fattar mig, som jag älskar.
Och många nästan vänner som nog tror att jag tänker på dem mindre än jag gör, men som jag faktiskt skulle ställa upp för om de bara ville :-)

Som medelålders är det svårt att hitta nya vänner. TIll och med att behålla gamla om man är stressad och singel som mig. Så därför grämer jag mig just nu för jag har grälat med en vän som är ny som hade potential att bli en av inre kretsen. Ett urdumt bråk, men han sårade nog mer än jag lät honom förstå och sårad vill jag inte bli mer så då flyr undertecknad. Hellre en flykt i onödan än sårad självkänsla igen...

Ja jag vet.. inte det sundaste förhållningsättet. Men just nu det som funkar.

Så jag är arg, jag vet att vi borde reda ut det men jag tänker hålla fast vid ilskan några timmar till inann jag dansar av mig den.

DAgens musik: Johnossi.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0