Våga falla fritt

Har en vän som inte vill bli kär mer. Han tar gärna ett förhållande. Men han orkar inte sarga sitt hjärta mer med att falla fritt. Han vill inte kan inte, tror sig inte vara förmögen. Han är inte redo att släppa in någon på det sättet att han står där sårbar, eller förlorar kontrollen.

Så kallt.

Så diskuterade vi det i några timmar. Varför? Hur? Och det skrämde att jag känner igen mig i hans tankar fast jag upplever mig som redo att släppa in ngn i mitt liv och lämna över mitt hjärta med öppen hand (var god behandla det varsamt).

Är man någonsin redo att bli kär? Är det någonsin ett val?

Eller är det detta som kallas bitterhet? Eller bara brända barns tankar?

Kommentarer
Postat av: Krusmynta

Jag tror att brända hjärtans tankar lätt leder till bitterhet. Och bitter är det sista jag vill bli!



Jag tror också att man måste fortsätta tro på kärleken och våga falla fritt. Om man så slår sig 99 gånger så kanske man landar mjukt och varmt den hundrade gången.



Tror jag....

2010-02-14 @ 11:44:45
URL: http://krusmyntasnyablogg.wordpress.com/
Postat av: Åsa (ja bloggens ägare)

Jag är av samma orsak.. Att sluta försöka känns som fel väg, men är säkerligen lätt hänt.

Jag har slutat vara rädd att bli bränd igen. Hellre bränd tusen ggr än utan kärlek.

Mer kärlek till folket!

2010-02-14 @ 14:46:52
Postat av: Åsa (ja bloggens ägare)

Orsak... Fan denna temporära dyslexi.. jag med av samma ANLEDNING

2010-02-14 @ 14:47:16
Postat av: Åsa (ja bloggens ägare)

ANledning??!?!?!??!... Fan denna temporära dyslexi.. jag med av samma Åsikt.

Jag skall nog ta en tupplur

2010-02-14 @ 14:47:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0