Om mitt liv vore en sång just nu

så går den i moll, fast allt är bra. Lite som The Plan – Let´s Leave

En känsla av orkeslöshet som, likt förbaskat som olja inte blandar sig med vatten, beror på detta mörker och den förbannade skånska regnperioden som de kallar höst vinter. Jag kallar det hemskt.

För övrigt fortfarande, år efter hypen, en av de vackraste låtar jag vet. Herr Jensen river öppna hål i min själ.
Hur var det nu igen.. Jag behöver en kram var det ja...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0