I ingen-mansland

Oui, je suis singel.
Får man kalla sig det om man inte är ute och raggar och söker konstant??
Visst hade jag uppskattat manligt sällskap i mitt liv, men verkar sakna energi och tid. Som singelmorsa kryllar det inte direkt av raggningstillfällen i vardagen. Speciellt inte då jag lever i en by där 2,5 barn och volvo (och äktenskap) är standard.
Så jag lever vidare i ingen-mansland tills fantastiska exemplar börjar ramla ner i huvudet på mig.
Sen är ju fröken kräsen oxå.
En bekant för några tusen år sen gav mig rådet att jag "nog borde försöka mig på nördar". Vet inte hur jag ska ta det. Jag väljer att tolka det som att jag behöver nån med lite mer hjärnkapacitet än genomsnittspersonen. Nån som vet vem Voltaire, Mano Chao, Rushdie och Stryer är. Och är inte rädd att använda det emot mig :-D

http://www.youtube.com/watch?v=1tP1umpp4M4&feature=related

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0